Klubbens verksamhet

PV-klubben are in possesion of the original tools to many of our cars’ body components, such as front and rear fenders.

Here we are at EBP i Olofström testing the manufacturing process

Our goals are:

  • to support our members in renovating and preserving these cars in a professional and correct manner.
  • to act in the keeping and archiving of literature and documentation within the club’s area of interest, so that our members may have access to them.
  • to co-operate with other organizations and businesses whom can be of support of the club’s purpose and goals.
  • to arrange meetings for our members and other guests, promoting support and understanding of the club’s purpose.
  • to publish the magazine PV-Entusiasten.
  • that through our members and the caring and maintaining of their vehicles, work for a good and positive reputation of the club.
  • to increase the understandment of the cultural value in preserving Swedish automotive history for the future.

Our purpose:

The club are a non-profit organization whose main task is preserving both the original and rebuilt cars of the following models:

PV 444

During the Second World War, Volvo decided that peace should be welcomed with a small, cheap car; a car ordinary people could afford. At first however, all resources were used in manufacturing combat vehicles.

In May 1943 work with the new little car started. Responsible for the project were Erik Jern and Helmer Pettersson, and after some consider they agreed to construct a cheap and conventional car, but with a modern unibody design. That was Volvo’s first attempt at a monocoque construcion, so a 1939 Hanomag was purchased to study their solutions.

The construction work was progressing rapidly, and on september 1 1944 the first prototype was already finished for display. This event was held at large exhibition in Kungliga tennishallen i Stockholm, and Volvo workers were offered to travel there by a specially chartered train from Gothenburg. Opportunity to reserve a car was also offered at the event, and with a fair prize of 4800SEK many did. Volvo’s new little peace-wagon was named PV444.

However, the first cars wouldn’t be delivered until 1947, due to the current supply shortage after the war. Nu kom det att dröja ända till 1947 innan de första bilarna kunde levereras, detta beroende på materialbristen i världen efter kriget. När produktionen väl kom igång hade priset stigit till 6050 kronor men Volvos chef Assar Gabrielsson beslutade att de som tecknat sig för ett kontrakt med det gamla priset skulle få köpa bilen till det ändå, trots att det innebar en förlust för Volvo.

Volvo’s original plan was to manufacture 8000 PV444, but they soon had to raise that number by 4000 units since 10000 cars had already been sold before production started. Volvo hade planerat att tillverka 8000 PV444, den största serien i Volvos historia, men de fick snabbt utöka den med 4000 bilar till eftersom 10000 bilar sålts innan produktionen kom igång. Nu blev det så att fler och fler ville ha en PV444 så Volvo fortsatte att tillverka den ända till 1957 i 196004 exemplar.

Självklart ändrades modellen med åren, med hjälp av PV-klubbens matrikel kan du med 100% säkerhet avgöra en PV:s ålder.

PV 455

Framgången med PV 444 uppstod en efterfrågan på ett separat chassi att bygga skåpvagnar på. Ett sådant kom 1949 och det kom att hänga med i tjugo år.

De första fyra åren till verkade Volvo bara separata chassin med front och instrumentering och överlät byggandet av överbyggnader till separata karosseriverkstäder som t.ex. Valbo, Grip, Ringborgs m.fl.

Mer dessa karosseriverkstäder finns på siten Leveranschassin.

Men så 1953 så kom den, Duetten. Den hade till skillnad från bilarna från karossverkstäderna ett skåp helt i stål vilket naturligtvis gjorde den mycket hållbarare. Från 1953 byggde Volvo PV 445 i fyra versioner: leveranschassi, skåpvagn (utan baksäte), herrgårdsvagn och personherrgårdsvagn.

Duetten blev en mycket populär bil, både som firma- och personbil. Den var ju Du-ett, två bilar i en. Oräkneliga är de skrönor om Duetter som vägrade dö.

PV 445 tillverkades fram till juli månad 1960.

PV 544

1957 hade den gamla 444:an under tio år tillverkats i nästan 200 000 exemplar och började enligt många att se ganska gammalmodig ut. Den nya moderna Amazonen skulle snart ta över som storsäljare trodde många.

De trodde fel…

Den 25 augusti 1958 presenterade Volvo en på många punkter moderniserad PV, 544:an. Den fick en helt ny inredning med hastighetsmätare av termometertyp, hel framruta, större sidorutor och bakruta, större baksäte och nya bromsar. Det var även nu som de stora baklysena av skosuletyp kom.

1961 kom den sista stora förändringen på PV:n. Bilen fick 12 volts elsystem och en helt ny motor, den smått legendariska B18-motorn. B18 var en helt ny motor på 1,8 liter och den hade en femlagrad vevaxel.

Den sist tillverkade PV:n, med chassinummer 440 000, finns på Volvos muséum.

544:orna kan vara lite knepiga att skilja åt men med klubbens matrikel är det inga problem.

PV 210

Efter semestern 1960 genomförde Volvo alla de förändringar gjorts på PV 544 även på Duetten, som fick modellbeteckningen ändrad till P210.

1962 fick Duetten den nya B18 motorn vilket gjorde den redan näst intill outslitliga bilen ännu slitstarkare. Till 1965 års modell kom nya silverfärgade fälgar med ovala kylhål till bromsarna men sedan tillverkades Duetten utan större förändringar till februari 1969.

Eftersom Sverige infört krav på krocktester till 1969 så fick inte de sist tillverkade bilarna säljas i Sverige utan de gick alla, utom den allra sista, på export.

Den allra sist tillverkade Duetten finns på Volvos Muséum i Göteborg.

Mer detaljerad information finns i PV-klubbens matrikel.

PV 1900

Vid en långresa i USA 1953 såg Volvos direktör Assar Gabrielsson Chevrolets nya sportvagn Corvette. Han blev imponerad och ville att Volvo också skulle bygga en liten, öppen sportvagn med en modern plastkaross.

Han inledde då ett samarbete med Glasspar i Kalifornien som fick i uppdrag att ta fram en kaross som Volvos tekniker sedan skulle konstruera ett chassi till.

Den 2 juni 1954 premiärvisades fyra prototyper för allmänheten. Volvo hade gjort en rörram till karossen och försett den med drivlina och hjulupphängningar från PV. Motorn var trimmad med dubbla SU-förgasare, vassare kam, högre kompression och den fick ett fullflödesoljefilter. Den nya motorn kallades B14A och den utvecklade 70 hästkrafter SAE.

Nu följde omfattande tester under vilka det visade sig att konstruktionen hade stora brister. Trots detta började serieproduktionen 1956 och 67 bilar, plus fyra prototyper, hann officiellt tillverkas innan Volvos nye VD Gunnar Engelau beslutade att lägga ner tillverkningen av P1900 1957. Senare har det visat sig att 68 bilar tillverkades eftersom två bilar har fått samma chassinummer.




Senast uppdaterad den 1 April 2014

KreatiWebb © 2012